Bödlar

Bödel är ett sånt där jobb man inte hör om så ofta längre.
Iran, USA och en del andra länder har fortfarande jobbet.
Sverige hade en aktiv bödel fram till 1910 då den sista avrättningen skedde med Giljotin. Innan dess var det bila som gällde. Bödlarna måste ha blivit förbannade: ”Fan dom där jävla maskinerna kommer hit och tar våra jobb ifrån oss!”

På 1800 – fanns det ett hundratal bödlar som öste på. Det var ganska svårt att rekrytera bödlar och det kan man ju fatta: ”Hej vi har ett jobb åt dig.” ”ok, vad är det för ett jobb då?” ”Jo, du ska halshugga folk.” ”Hmm ok, är det nåt mer” ”Ja, du ska ibland stycka dom levande och tortera dom.” ”Men va fan. Hoppas det är bra pröjs åtminstone” ”nä, det är faktiskt rätt dåligt men du kommer att vara respekterad och ha ett ganska gott anseende … men ingen kommer att känna sympati om du går ut i strejk.” ”OK, är det mycket övertid?” ”Nä men det kan hända att du i orostider kommer att behöva ta med dig jobbet hem.” Bödeln kommer hem med en massa människor i släptåg och frun ba: ”Men vad i helvete är det här nu då? Har du bjudit hem en massa folk utan att säga till?” ”Nä, det är bara lite hemjobb. Släng ut ungarna på gården och lägg fram skärbrädan är du gullig.”

Typiskt för det svenska rättssystemet var att olika strafformer kombinerades så att man fick en gradvis stegring av straffen. Dödsstraff gjordes olika hårda genom den behandling som kroppen fick efteråt. (!!!!!) Halshuggning var den i särklass vanligaste avrättningsmetoden. I kombination med begravning på kyrkogården var detta den mildaste varianten av dödsstraff. Hårdare var att gräva ner den döde i skogen eller på avrättningsplatsen.
Den strängaste formen av dödsstraff var att halshuggas och sedan steglas. Jacob Johan Anckarström, Gustav III:s mördare, fick först slita spö flera gånger, sedan halshöggs han och därefter styckades kroppen och sattes upp på pålar och hjul på avrättningsplatsen.
Ja men efter döden!?!?!?!?!?! Och så undrar folk hur vårat rättsystem kan vara så uppfuckat!